Istanbul i samband med HP2A = Lyckat på ett olyckat sätt
Och så var man hemma igen. Sitter och tänker tillbaka på resan och faktiskt inser att den var hur underbar som helst. Det bästa var att man fick tid till att umgås med klassen på ett helt nytt sätt, känner verkligen att gemenskapen är bättre nu, detta var precis vad klassen behövde.
Varje kväll förades det, i kanske inte så oväntat, mitt och Sussans rum, det spilldes, dracks, skreks och klagades. Men vi överlevde allt och nu är vi på hemmaplan.. tightare (det som händer i Istanbul stannar i Istanbul?)- hoppas att det håller i sig, med lite mindre hjärnceller och med en helt ny syn på Torbjörn. HAHA
Resan bestod av: musik, fylla, magsjuka, solning, studiebesök, eviga väntanden, smyganden, dans, gemenskap, baksmällor, spyor, återställare, hesa röster, tidiga mornar, sena nätter, slitna dagar, konstiga samtal, oväntade personligheter, blåmärken och en jävla massa trevligt skratt.
Tack klassen, ni är väl för sköna på bortaplan.
(Bilder kommer sen, fick problem med kameran så ska till en electronik butik imorgon)
Varje kväll förades det, i kanske inte så oväntat, mitt och Sussans rum, det spilldes, dracks, skreks och klagades. Men vi överlevde allt och nu är vi på hemmaplan.. tightare (det som händer i Istanbul stannar i Istanbul?)- hoppas att det håller i sig, med lite mindre hjärnceller och med en helt ny syn på Torbjörn. HAHA
Resan bestod av: musik, fylla, magsjuka, solning, studiebesök, eviga väntanden, smyganden, dans, gemenskap, baksmällor, spyor, återställare, hesa röster, tidiga mornar, sena nätter, slitna dagar, konstiga samtal, oväntade personligheter, blåmärken och en jävla massa trevligt skratt.
Tack klassen, ni är väl för sköna på bortaplan.
(Bilder kommer sen, fick problem med kameran så ska till en electronik butik imorgon)
Kommentarer
Trackback
