What is love

Lite funderingar såhär på kvällskvisten. Vad är kärlek? Är den evig eller är det bara något som människan intalar sig för att ha något att tro på. Det måste ju finnas en anledning till namnet. Om man delar upp det i två(man är två i kärlekens värld) så får man fram kär och lek. En är kär och en tar det som en lek. "Kär"leken är en lek helt enkelt. Jag har upplevt en hel del olika kärlekar. Den sanna, den lögnaktiga, den lurande, den hemliga, den känslolösa, den olyckliga och den lyckliga. Vissa delar utav kärleks beskrivningarna har ingått i en och samma kärlek. Min senaste var den hemliga, känslolösa, lurande och samtidigt så underbara. Den kärleken som hade två sidor, en sida som var underbar och härlig, och den mer mörka sidan.. lögnaktig och hemlig. Den lurar en till vad man känner. Kärlek är väl egentligen ett ämne som aldrig riktigt har en slutsats. Den kan vara så olika på samma sätt. Varje kärlek är unik, vare sig den är bra eller dålig. Jag kan säga att jag inte tror på kärleken. Jag har spelat det spelet, hamnat ett steg ifrån mål för att sedan dragit ett kort där det står, börja om från start. Jag har gett upp det spelet, för mig är det slut spelat. Jag tänker inte längre sträva mot mål. Jag står säkert kvar på start. Om det aldrig börjat så kan det aldrig heller sluta. Så ser jag på det nu. Kärleken kan vara så vacker men allt har en baksida, tyvärr. Inget håller förevigt längre. Förr i tiden så gifte man sig och höll ihop till slutet. Nu gifter sig alla med alla och skiljer sig oftare än dom skiter. Jag tror att det beror på att man inte värderar familjen längre. Förr i tiden värderade man familjen högst och kämpade för att hålla ihop. Nu är det pengar, karriär och materiella ting som gäller. Man kämpar inte längre, man ger upp och tror att pengarna ska göra en lycklig. Människorna är inte gjorda för att leva ensamma, vi är flock djur. Vi behöver kärlek och värme för att överleva och må bra. Kärlek är minst lika viktigt som mat, till och med viktigare. Jag vet inte om jag tänker gå mer in på det här med kärlek nu, det är sent och jag måste fortsätta plugga. Kände bara att jag var tvungen att skriva av mig med tanke på alla känslor och tankar som spinner runt i mitt huvud. Efter vad jag upplevt av kärlek så är min slutsats: Kärleken kan vara underbar, till en början. Men den slutar alltid i gråt och olycka. Den inte bara förvirrar en, den ger en magont och sömnlösa nätter.
Haha galet sorgligt jag ser på kärleken men så känner jag nu och det har sina anledningar. Jag gav inte upp hoppet om kärleken bara för att, jag gav upp den för att den svek mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (ingen fara, bara jag ser)

URL/Bloggadress så jag kan kolla in din blogg:

Vad du hade på hjärtat skriver du här:

Trackback
RSS 2.0